
|
Vin-namn |
|
En västlig utbredning har vinnamnen, som således tyder på inflyttning väster ifrån. De är vanliga i Norge och i två svenska trakter mot Norge. Det är västkusten, Värmland-Dalsland och Västergötland. Det andra området är Jämtland och området mot Ångermanland. Grundordet lever inte, men motsvaras av det gotiska winja, som betyder betesmark. De äldsta vinnamnen har tillkommit under äldre järnålder – folkvandringstiden. Vinnamnen börjar med namn på husdjur eller träd och är aldrig personnamn. De avser oftast ett begränsat område. I Jämtland finns fjorton vinnamn dokumenterade. De flesta ligger vid Storsjöns stränder. I Brunflo har vi namnet Grytan, Grytenae 1376/92-1406,
JHD I 122, som således skrivits Grytenewin. Efterleden är det
fornnordiska vin, som betyder äng. Ursprungligen har det betytt platsen,
där det är stenigt, vilket det också förr var på Grytan. Namnet
innehåller ordet gryt, fornsvenskans griot, som betyder sten. Således
en stenig betesmark. Grytan är ursprungligen ett bebyggelseområde,
vari ingår både Lund och Håkansta. Ursprungsgården har legat nere
vid Storsjön, där fortfarande två gravhögar ligger. De är ej undersökta,
men kan ha anlagts under
folkvandringstiden, då fynden från Grytan kommer från högre senare
anlagd bebyggelse. En vapengrav daterad till 1000-talet framkom 1933, när
ett odlingsröse togs bort, JLM 14128 med en vikingatida bredyxa bland
fynden. På 1960-talet påträffades
likaledes en unik vikingatida bredyxa.
1979 hittades en spjutspets från vikingatiden. De flesta
gravfynden från Grytan försvann under andra världskrigets idoga
odlingsskede. Det andra vin-namnet i Brunflo är Knöva, 1558 Knöuffen
JR II, s.58, Knöfvans Lägden, Knöfvans änget 1854 LK 94. Knöva är ett svårtolkat namn. Endast ett äldre belägg
finns. Det är svårt att se vad som döljer sig bakom namnet. I Ullånger möter oss 1535 Knefften. Torsten Bucht, som
tolkat ortnamnen i Västernorrlands län utgår för namnet i Ullånger
från ordet knapp i betydelsen fjäll, rund halvö och att ordet är ett
vinnamn i betydelsen betesmark, naturlig äng. Han utesluter inte, att
det kan vara det norska fjällnamnet kneppa. Knöva i Brunflo ligger vid
en bergknalle, vilket även motsvarande namn gör i Ullånger och i
Norge. Knöva i Brunflo ligger efter den gamla pilgrimsleden och omgiven
av flera äkta stanamnsbyar |
|
Hem-namn |
|
Hemnamnen har ungefär samma utbredning som vinnamnen.
Betydelsen är gård, by, snarare än bygd, även om vi har sockennamn på
hem. Liksom med vinnamnen har någon bokstav fallit bort. Oftast är det
bokstaven h. Namnet har ändrats till um, så att det sammanfaller med
en gammal dativändelse. Förleden säger ofta något om naturen på
platsen, ingenting om ägaren. Säm som vi möter i Sem i
Ås innehåller en gammal form av sjö. Sem betyder således Sjöhem, gården
vid sjön. Byar med hemnamn är ofta primära bebyggelser som har blivit
moderbyar åt andra. Ett utmärkt exempel på detta är Salom
i Hackås. Åter till ORTNAMN I BRUNFLOBYGDEN Åter till STARTSIDAN |