Från Johan i Odensala till Drake i Brunflo
Anrika gårdar i Brunflobygden
Kulturlandskapet Brunflo och dess bebyggelsehistoria

De senaste åren har en intensiv bebyggelseutveckling ägt rum inom Brunflo församling. Byarna Backen, Viken, Änge och Södergård har helt ändrat karaktär. Alltsedan 1981 har också en omfattande bebyggelse  skett i Torvalla och tidigare i Odensala, som fram till 1918 hörde under Brunflo församling. I Odensala anlades staden Östersund  vid Östersundet.
Fynden från flera av bygdens byar och gravfält liksom ortnamnen visar entydigt på att Brunflo är en av Storsjöbygdens äldsta bygder i Jämtland. Folkvandringstidens äldsta skede möter oss såväl i ortnamnen Grytan, Viken, Hagnastada och Hälle som i märkliga fynd från flera gårdar. I denna framställning vill vi göra en resa bakåt i tiden i sällskap med berömda män till de märkliga gårdarna och byarna i det 1500-åriga Brunflo.
                            En gäst och främling
Den förste resenären är den berömde tyske frihetskämpen Ernst Moritz Arndt. Han var professor i historia i Bonn. Våren 1804 företog han en resa genom Brunflobygden.”När jag kom till Brunflo”, skriver han, “blev allt trevligare. I tal och hela sitt väsen var brunfloborna käcka och livliga. Flickor och pojkar roade sig med ringdans och lekar av allehanda slag. I Gärde fann jag ett hem med vackra kvinnor och flickor.”  I Gärde  fanns Brunflo Gästgiveri, som också var Brunflo Länsmansgård. Den omnämns redan 1655. ”Det vimlade i trakten av helgdagsklädda människor, männen i rödluvor. När jag lämnade Gärde, så syntes snart Storsjön. Här ligger Brunflo kyrka tillika med en mängd små byar i en lång rad. Alla dessa har visserligen olika namn, men kallas dock härifrån till Östersund med det gemensamma modersnamnet Brunflo. På så sätt har jag aldrig förr sett en så lång by. 
Vi foro i en sluttning, där hus låg vid hus, fält vid fält, där nattvakan slog sina starka slag. 
Så foro vi in i Sveriges yngsta stad - Östersund. Denna ser ut som en by. Här och var på de smala gatorna överallt på gårdsplanerna och trädgårdarna stå ännu stubbar kvar. Blott två hus äro mer ruvens, apoteket med den stolta skylten “JÄMTLANDS APOTEK” samt “KROGEN””.
Östersund var vid den här tiden en nybyggarstad. Staden var endast 18 år gammal. Den hade anlagts i byn Odensala år 1786 vid det s.k. Östersundet.
                             Kronoavradslandet Östersund
Östersund var i äldre tider ett kronoavradsland. Det nyttjades av färjemannen vid sundet mot 3 dlr smt i arrende. Egendomen skattlades av auditör Fredric Björner år 1750. Björner sålde egendomen 1766 till häradshövding Jonas von Engeström för 5.000 dlr kmt. Han ombyggde husen 1767. Torpet utökades från knappt 3 tunnland med 3½ tunnland, så att denne kunde skörda 20 tunnor säd och 20 vanliga lass hårdvallshö årligen. År 1785 säljer majoren Ihres arvingar torpet Östersund och 2/3 mantal skatte nr 6 till Kungl.Maj:t och Kronan.
Ett synesinstrument från 1775 anger, att sätesbyggnaden var 15 m lång, 8.4 m bred och 3,6 m hög. Den innehöll 6 rum med eldstäder i nedre botten och hade 2 vindskamrar.
Platsen ansågs lämplig för en stad i Jämtland, bättre än Hornsbergsområdet och Sundslägden vid Rödösundet. År 1781 avsynades området Ede mellan Locknesjön och Storsjön. Platsen ansågs olämplig. Brunfloviken utanför Ede by var för  långgrund och erbjöd en dålig hamn.
Turistreklamen framhäver idag, att Frösön tidigare var länets centrum. Detta är en onyanserad bild. I förhistorisk tid har bygden från Rödön över Frösön till Brunflo utgjort ett enda stort bebyggelseområde. I övergången till medeltid har utkristalliserats någorlunda klart avgränsade bygdelag. I historisk tid blir två gårdar kungens egendom - kungsgården Förberg på Frösön och lagmansgården Hagnastada i Brunflo. På Frösön kommer Jämtlands världslige styresman  fogden att bo och i Brunflo lagmannen.
År 1634 upprättas Jemtlands kompani om 300 man. Efter 1645 blir Kungsgården boställe  för översten vid Jämtlands regemente. År 1645  förläggs 300 hälsingeknektar till Frösön. År 1688 sammanträffar representanter för de olika tingslagen i Brunflo för en överenskommelse om ett ständigt regemente. I Brunflokontraktet  fastställs 1689  av Kungl Maj:t indelningsverket för ett kavalleriregemente och ett dragonregemente. Under denna tid sprids  präster och officerare över hela Jämtland, men en koncentration sker till Frösön och Brunflo.
År 1674 inrättas  Frösö Trivialskola och ungefär samtidigt  ett postkontor. Apotek kommer till Frösön först i och med att en stad skulle anläggas i Jämtland. Samlade var ej dessa institutioner utan de låg spridda i olika byar.
Marknad hölls på ön vid tre tillfällen under vinterhalvåret, december - mars. En gång om året hölls ett stort ting, det s.k. Lagtinget, men det är ej historiskt dokumenterat förrän 1480. Det hölls på Sproteid-Dragedet nära Kungsgården och finns dokumenterat fram till 1642. Däremot är Frösömarknaden nämnd redan under vikingatiden.