|
Bol betecknar särskilt i Skåne viss ägomark, Som led i bebyggelsenamn
betyder det gård, nybygge. En utvidgning till böle har större
spridning. Betydelsen boplats, gård för vilda djur. I Brunflo möter
oss Hornsjöbö le, Singsjöböle, Väster-och Österböle. Bölenamnen
är vanliga på Åland.
Hornsjöböle är ett märkligt namn. Det avser ett ödesböle vid
Hornsjön. I förleden ingår ordet horn, som kan betyda
djurhorn, hörn, vinkel, råmärke. Hornsjön betyder sjön bortom höjden,
bergshöjden Slåtthornet Lk 81, Lockne. I Brunflo finns även Häggdalshornet,
Lk 33,Lockne. Sedd från Slåtte skjuter höjden upp som en kulle kring
omgivande höjder.
Österböle ligger
efter den gamla farmansvägen mellan bölesjöarna och torde vara en
bebyggelsenhet från vikingatidens slutskede. Det är frestande, att utgå
från att gården benämnts från gården Ballsta. Det sannolika torde
dock vara Glemmestad, som utgjort den äldsta gården i nuvarande Österböle
och att namnet kommer från denna gård.
Gården Västerböle kan vara förhistorisk, då den
ligger inom Opes gränser och intill Vibäcken. De flesta bölenamnen är
dock medeltida, varför även Västerböle
torde få räknas hit, om inte
gården tidigare haft ett
äldre namn. Flera förstörda gravar har framkommit vid borttagande av
odlingsrösen. 1891 hittade en bonde tre ovala spännbucklor och järnsaker.
1904 hittades i ett odlingsröse en yxa, en spjutspets och en järnten,
JLM 679. 1922 påträffades tre spadformiga ämnesjärn vid byggandet av
Ope station, JLM 12957. Hälsingelagen säger, att nu är kyrkan byggd. Då skall den
hava bol, som prästen skall bo på. På varje prästbol skall
man bygga hus till sedvanligt antal. Västerböle kan ha benämnts från
gården Optand. Singsjöböle betyder gården vid Singsjön.
Ordet säter är besläktat
med sitta liksom sta är bildat till samma rot som stå och läge
i fiskeläge. I Norge är säternamnen vanliga. Vårt riksspråks säter
betyder fäbod, men fäbodarna heter ofta något på vallen eller
bodarna, buan. I Brunflo dyker ordet fäbod upp först 1597 och då
i byn Optand. I Jämtland nämns ordet fäbod första gången 1315.
Ortnamn på säter förekommer. Betydelsen är utmarksäng, skogsäng
och lever än i många dialekter. I Torvalla på gränsen mot Odensala
har vi namnet Hackset, en slåtter, utmarksäng till byn
Torvalla.
I vissa namn möter oss namnet bo. Bo är enligt en
landskapslag en förvaltningsgård. Det är innebörden i några herrgårdsnamn,
dock ej i vårt bynamn Bodal, Bude, Budon ca 1540, JB, Buden, Budde,
1564-67, JR, Bude, 1601. Skinnbrev 6/4
1631, RA. Buan, Budum,
Bude är ett fornnordiskt ord, som betyder fiskebod, säterbod
eller höbod.
Bodar har anlagts för fäboddriften, höskörden och fisket och de är
vanliga i skogstrakter. Ett flertal bodanamn finns i vårt land liksom i
Tröndelagen. Namngruppens ålder är från vikingatiden och inemot vår
egen tid. En gravhög på Hälle bys mark hör sannolikt till gården
Bodal. En oval spännbuckla från 900-talet, JLM 607, har hittats i
Bodal. Fale Burman omtalar i sin dagbok från 1798 två "ättehögar"
i Bodal. Vårt bynamn Bodal
dyker upp på 1600-talet
och ej i formen Bodae, Bodhae 1487, JHD II 196. Formen tyder på ordet
bod, fäbod, men avser ej Bodal i Brunflo.
Bodal i Brunflo heter under 1500-talet Bude. År 1500 deltar
Ketil i Gusta i en dom om Bude. Bodal utgör den sydostligaste byn i den
sammanhängande Brunflobygden och är således en gård från
vikingatiden, som ursprungligen utgjort en fäbodvall för någon av de
centrala gårdarna i Brunflo. I 1560-talets
räkenskaper upptas ej Bodal. Däremot nämns efter Hälle, Änge-Hellängh
och Böle, vilket styrker, att Bodal hört under en annan gård,
sannolikt då Hälle. 1568 skrivs Nils Eriksson i Bude, men 1567 i Änge/Hellänge.
Vårdkasar går igen i gamla namn, speciellt i Ragunda och Berg. Gamla
tiders bevakningssystem att varsko om anfall till sjöss genom att tända
signaleldar, buda, från
från en punkt till en annan, finns antydd redan i våra landskapslagar.
Bude i Bodal kan vara ett sådant namn. Bodal lig- ger högt. Det mest
sannolika är dock den första tolkningen av namnet.
I
Jämtland kallas vårdkasen för vätan, vethan, JHD II 224 1492.
Vårdkasen i Brunflo låg på högsta höjden i Åkre och omnämns år
1492. Jon i Åkre omtalas för att han fick böta, när han hade bränt
ner den murkna vårdkasen i Brunflo med vilja. Det var osant.
Den hade fattat eld under det, han var sysselsatt med svedjande i
sin skog. Här finns två gravhögar, som sannolikt markerar en övergiven
gård, som existerat under vikingatiden och in i medeltiden
Till STA-NAMNEN DEL 1
Till ORTNAMN I BRUNFLOBYGDEN
Åter till STARTSIDAN
|
