|
SLÄKTFORSKNING
Släkt-och
Bygdeforskning är en intressant hobby. Charmen med att släktforska är inte bara att samla på namn och årtal.
Det är mycket mer. Det är möjligheten att få veta något om människorna
i släkten, att få veta hur de levat, något om deras yrken och
livsvillkor.
1700-1800-1900-talen
är lättillgängliga århundraden. Kyrkans böcker innehåller många
uppgifter om våra förfäder. Har man tur, kan man hitta gamla brev och
dagböcker, som berättar om olika personer. Tingsprotokollen innehåller
många intressanta uppgifter om brott och levnadsbeskrivningar över
personer. De militära rullorna berättar om soldaterna. Från en rulla
kan man få fram intressanta uppgifter om en person såsom längd, ögonfärg
m.m.
1600-talet är fattigt på källmaterial. Räkenskaps- och
rannsakningshandlingar ger upplysningar om våra gårdar.
Under medeltiden har vi tillgång till diplomatarierna. De innehåller
uppgifter om våra gamla gårdar.
Från 1540-talet har vi tillgång till jordeboksböcker, tiondelängder
och räkenskapshandlingar. En räkenskapsbok kan innehålla uppgifter
om en gårds inventarier från arvskiften.
Att släktforska är som att göra en resa bakåt i tiden. Resor kan
bjuda på överraskningar. Brunflos byar uppvisar släkter, som kan följas
ner till 1400-talet och fram till vår egen tid. Ett antal släktgårdar
i Brunflobygden kan följas ner till medeltiden.
För den som bor på en gammal släktgård ligger det nära till
hands att skapa en gårdshistoria. Vilka människor har bott på gården?
Hur har gården förändrats genom åren? Vad visar kartor och
fastighetshandlingar? Vad har brandförsäkrings handlingar eller
bouppteckningar att berätta?
Det viktigt att börja med de levande källorna. Gamla människor har
mycket att berätta om sin
bygd. Det kan ge ledtrådar. Teckna ner allt eller gör bandinspelningar!
Om Du intresserar Dig bara för arkivhandlingar och föremål på muséer,
så går Du miste om många värdefulla upplysningar. Kom ihåg, att de
gamla papperen och böckerna finns kvar, men de levande människorna,
som kan berätta om livet förr försvinner. Fotografera och dokumentera
bebyggelsen, landskapet och husgrunder.
Vid den släktgårdsutredning, som genomfördes på 1930-talet redovisas
några gårdar från Brunflo. Den återfinns i årsskriften JÄMTEN.
Torvallasläkter
I byn Torvalla möter oss Broddesläkten
på Findgården
och gården Högen i Torvalla. De återfinns på Torvalla 2, 3 och 4. Brunflobygden Årg. 51,
1999-2000.
Opesläkter
I Ope återfinner vi Åsksläkten
på gården Ope nr 5 och ättlingar till släkten
Skancke på gården
Ope nr 2. Brunflobygden Årg. 53, 2002. Ättlingar till Gustasläkten återfinns i
Ope.
Optandssläkter
Byn Optand har ättlingar
till Blixsläkten/Hovdsjösläkten på gården Optand nr 2. På gården
Optand nr 7 återfinns Schylbergssläkten, som
tillhör Blix/Hovdsjösläkten. Brunflobygden
Årg. 54, 2003 och årg. 55, 2004..
Släkter från
Lund
I Brunflobygden Årg. 52, 2001 möter
vi släkten Drake
och klockaresläkten Abraham Abrahamsson Storm.
Grytans släkter
Asmundsläkten på Grytan
Överbygrenen i Blixsläkten
Håkansta
Här möter
vi två intressanta släkter, nämligen släkten Sandström
och Schylberg. Schylbergs släkten kommer från Revsund och är egentligen en gren av
Hovdsjö/Blix- släktensläkten, som också återfinns i Åkre och Gusta.
Ättlingar till denna släkt återfinns i boken "HOVDSJÖSLÄKTEN
4 och 5".
Gusta
Nils släkten återfinns i byn Gusta
alltsedan 1600-talet. Ättlingar till denna släkt återfinns i boken NILS-SLÄKTEN
från Gusta av Stig Sidén.
Åkresläkten
I Åkre återfinns släkten
Agerberg
och ättlingar till Olof
Olofsson på¨gårdarna
Åkre 1 och 2.
Ättlingar till Olofssonsläkten emigrerar till USA 1868/69. De återfinns
i släktboken "The
Okerstrom Family Story"
utgiven i USA. Nils Magnus Åkerström, en son till Olof Olofsson i Åkre
gifter sig med en flicka från Optand 1, vars förfäder återfinns
på gården i Optand 1.
Gärdesläkten
Ättlingar från "tingshuset"
i Gärde. Släktutredning av brunfloforskaren Daniel
Lindström . Släkt med anor från
1500-talet med omfattande tabeller från nämndemannen Olof
Olsson, Gärde 2 i Brunflo, f. 1658, d.
1715. Gift med Karin Olofsdotter,
f. 1660, d. 1743.
HÄLLE - BODAL
I Bodal och Hälle återfinner vi
Dillnersläkten med förgreningar
till USA..
BUDESLÄKTEN från Bodal är en släkt, som författarinnan
Sigrid Undset härstammar ifrån. Äldste kände anfader är länsmannen
Nils Eriksson i Bude. Den finns även i Torvalla.
Släktböcker
med släktgrenar av intresse.
BRUNFLOBOKEN av
Matts Ling.
Familjer i Ragunda -
en socken genealogi av Staffan Lindqvist
FRISK-Frisendahlska Släkten 1-2 av Åke Tågefeldt
GULLIKSLÄKTEN från Hällesjö 1-3
GUSTASLÄKTEN av Stig Sidén
Helgums Socken I+
II av H.Mohlund
HOVDSJÖSLÄKTEN utgiven av Hovdsjö Släktförening, I, II. III, IV och V samt
Nyhemsboken av Märtha Åhlund. Del IV och V innehåller släktgrenar med
anknytning till Håkansta och Optand. |
