|
Ope är ett
av brunflobygdens förhistoriska namn av obestämbar ålder. Idag förknippas
Ope med Ope Gård, lantbruksskola här i länet åren 1862-83 och
lantmannaskola åren 1884-1908.
År 1346 framträder två gamla män i Brunflo. Den ene är öjulf a Ope,
“å på Ope”. Det är första gången byn omtalas. Vid 1400-talets början
uppträder ofta Sigfrid i Ope. I ett brev från 1547 omtalas Opeaan, Förleden
Op innehåller ordet Op, som finns i fornisländskan och betyder skrik.
Ortnamnsforskaren Bertil Flemström skriver, att ånamn liksom sjönamn
innehåller ord, som uttrycker läte, buller, men Opeån förefaller
inte så högljudd av sig i nutidens Ope. Bakom namnet döljer sig det
oväsen ån skapade för de människor, som bodde vid åns mynning.
På 1600-och 1700-talen finns vattendrivna kvarnar
och sågverk på inte mindre är 23 ställen i Ope. Än idag
finns en vacker 1700-tals skvaltkvarn bevarad. Den har stått i Vibäcken,
som rinner öster om Ope gård och bildar gräns mot Optand. Den står
inte långt från den milhälla, som berättar, att till Ope är det 1
mil från residenset i Östersund. Milhällan är ett vackert
kulturhistoriskt minnesmärke från 1800-talet med texten“1 Mil
Landshövding John Ericsson”. Nästan alla byar i Brunflobygden
har haft en kvarn i Opeån. År 1540 nämns Håkansta-och
Grytanskvarnarna näst ovan Gärdekvarnen. År 1547 omtalas kvarnställen
för Gusta och Berge mitt för Bölegården. År 1553 köper Lasse
Danielsson i Lunde ett kvarnställe för 3 mark ovanför Vamstahuset.
Vattendrivna kvarnar finns belagda från 1100-talet. De har således
mycket hög ålder.
Nere vid Storsjöstranden där åarna rinner ut finns ett praktfullt
gravfält. Odlingsterassen antyder bebyggelse redan i förhistorisk tid.
Ortnamnet förmedlar jämte gravhögarna viktig information till oss om
dåtidens Opebygd. Förleden Op kan än idag berätta, att ån då
liksom idag för oväsen. Ope är en intressant bygd. Dess människor
och öden kan vi följa släktled efter släktled fram till våra dagar
från 1400-talets Sigfrid i Ope till dagens Opebor genom de skriftliga källorna.
I Opeåns mynning fanns
ursprungligen en stor kvarn i tre våningar. Den flyttades i slutet av
1800-talet och fick bilda stomme till Brunflo Hotell. Förutom kvarnar
fanns det sågar i Opeån.
Väster om Lantbruksskolan låg på 1700-talet en såg, där bräder
till kyrkbygget på 1770-talet sågades. Jämtlands äldsta kända gravfält
dokumenterat redan 1685 återfinns vid sjöstranden i Ope.
Bebyggelsen längs gamla byvägen-Karl Johansvägen - är
till stor del bevarad. Gårdarna ligger i rad och bildar gårdstun mot
bygatan. Huvudbyggnaden ligger i regel på krönet mot odlingsmarken med
uthusen som flygelbyggnader. Typiskt för Ope är de många trädrader
och alléer, som kantas av stengärdsgårdar med vackra grindstolpar
av sten. Miljön med gårdarnas gruppering och växelspelet med
vegetation och odlingsmark är säregen.
Ope gård, skapad genom sammanslagning av flera gårdar i Ope och
tidigare lantbruksskola i Jämtland, 1862-1908, har idag två
vindkraftverk, som också sätter sin prägel på bygden.
I Ope, finns idag ett stationssamhälle, där tidigare Ope station
anlagd 1923 låg. Affär fick Ope redan 1894 och skola uppfördes 1926.
Den togs i bruk med lokaler för små-och folkskola från 1 juli 1932.
Missionshus uppfördes och invigdes 1902.
Ope har fäbodar norr om Opesjön.
De första fäbodarna i Ope låg på avradslandet Kälen och brukades
1653 av sex bönder i Optand och två från Ope samt ¼ av prosten Drake
i Lund. 1829 anläggs fäbodar i Storbrännan, norr om Malmdrolsflon. Väster
om Ribbåsbrännan norr om Opesjön ligger Småbodarna, där bönderna i
Ope alltjämt har sina fäbodar.Vittran trivdes bra i Opes fäbodar och
tvingade bönderna att flytta sina vallar från Gammelbuvallen till närmare
Opesjön.
I Ope möter oss Opeätten, en gren av Skanckeätten från Hackås. En
annan släkt i Ope är Åsksläkten på gården
Ope 5.
Alléer och grindstolpar utgör pittoreska inslag i Opes miljö. Redan
under medeltiden blir byn känd genom sin pilgrimskälla, som enligt
traditionen besöktes av heliga Birgitta. Byns åldriga
historia brusar i namnet, under 1700-talet genom sina kvarnar och sågverk
i den mäktiga Opeån. Lantbruksskolans tillkomst på 1860-talet gör
Ope känd liksom i våra dagar Ope IF, som bildades 1922. Ope IF är
idag jämtlands största ungdomsförening med kansli på Furuparken i
Torvalla.
Det som lockar flest människor till Ope idag är Kjell Jonsson i Östersund
AB. Företaget säljer trädgårdsmaskiner från slåtterbalkar och
motorgräsklippare till släpvagnar och snöscootrar.
I Ope blandas gammalt med nytt såsom Birgittakällan vid stationsområdet
med vindkraftverken i det gamla Ope. Till detta kan läggas att
Brunflobygdens äldste kände person, bonden Öyulfer, omnämnd 1346,
föddes på 1200-talet i Ope.
|
|
Det
ursprungliga Optand utgörs av bebyggelsen längs den s.k. byvägen -
Karl Johansvägen. Åkermarken är huvudsakligen av kambrosilur
berggrund. Bergarterna domineras av kalksten och lerskiffrar, som är lättvittrade.
Av detta bildas kalkrik moränlera, som ger goda
odlingsegenskaper.
Optand har vuxit fram som en utveckling av bebyggelsen i Ope. Härigenom
har tre ensamgårdar skapats måhända först genom att svedjande förekommit.
Byn Optand är liksom Ope och Torvalla tillkommen under vikingatidens
slutskede. Den gamla gårdsbebyggelsen
låg i äldre tid närmare sjön. De fem gravhögarna från
vikingatiden antyder 2-3 gårdar. Två
är registrerade på nuvarande Optand 2 och två på Optand 4
samt en gravhög på Trutsgård, nuvarande Optand 6.
Ortnamnet Optand är ett naturnamn, Opotand 1428,
JHD I 195 med förleden op. Namnet är svårtolkat. Tand kan tolkas i
betydelsen höjd, men även något udda, vasst som i en tand. Op kan
betyda övre. Inga fynd finns från Optand, men gravhögarna antyder,
att den första bebyggelsen tillkommit under vikingatiden, sannolikt som
kolonisation från gården Ope. Ett belägg från 1492 visar, att man
svedjar i Brunflobygden.
Ett märkligt namn i Optand är Trutsgård, sannolikt en förvanskning
av personnamnet Truls Hemmingsson, som ärvde gården 1508, Gården
hette då Henriksgård. I slutet av 1600-talet har man glömt upphovet
till namnet.
En ofta nämnd person är Gudmund Jonsson verksam i Optand som
sigillbeseglare 1533- 1543.
Två av Jämtlands rikaste släkter återfinns i Optand vid medeltidens
slut. Optand är år 1568 satt till 8 mantal för 8 hemman enligt
tionderegistret. Jordeboken för 1611 visar, att byn då är satt till 9
mantal, 7 i Västra och 2 i Östra Optand. Olof Gudmundsson
i Optand är tolvman i Brunflo Tingslag 1645 och blir en
av jämtlänningarna, som undertecknar trohetseden och fredsdokumentet
vid freden i Brömsebro 1645.
Jämtlands siste
indelte soldat, Sven Olov Wikén bodde i Optand.
Det äldsta belägget på ordet fäbod
i Brunflo kommer från Optand. År 1597 sker ett ägobyte i Optand.
Gudmund Larsson byter bort 1/4 av Spinkels gård i östra
Optand med allt som till gården hör alltsedan gammal tid, nämligen
skog och mark, fäbod och fiskerätt, hus och jord, åker
och äng. Bönderna i Optand nyttjade som tidigare nämnts avradslandet
Kälen.
Vid lagaskiftet består Optand av åtta hemman. Antalet hemmansdelar är
nu 13. Bortsett från Trutsgård, så består Optand av fyra
skattehemman och tre kronohemman. Gårdarna är förlagda till sex
bebyggelselägen, parvis grupperade. Undantaget utgör Trutsgård.
Frikyrkorörelsen
har haft ett starkt fäste i Optand alltsedan 1850-talet. Genom Sven
Olsson, Optand 2, kanaliserades
den jämtländska baptismen kring Östersundsområdet. Brunflo Lutherska
Missionsförening bildades 1894. 1908
bildas en ungdomsförening , som får namnet De Ungas Förbund,
D.U.F. 1913 invigs Optands
Missionshus och den verksamhet som tidigare var knuten till
Brunflo Lutherska Missionsförening kommer nu
delvis att övertas av föreningen i Optand. Föreningen bär
idag namnet EFS Missionsförening i Brunflo.
Nykterhetsrörelsen
har också periodvis haft ett fäste i Optand. Här bildades 1907 logen Stjärnbaneret
genom utbrytningar från logerna 324 Kärlekens Hem i Grytan
och 340 Torsborg i Torvalla.
Optand drabbades liksom många byar i Brunflo av utvandring till
USA. Redan 1868 utvandrade bondsönerna Paulus Andersson och Erik
Eriksson. Några av alla som utvandrar återvänder tillbaka på
1900-talet.
Optands krigsflygfält
nr 26(27) anläggs i Optand åren 1939 -1943 med 10 hangarer och 24
skyddsvärn. En del nyttjas idag som Optands Flyg och Lottamuseum,
som byggdes upp åren 1992-94 och 1998-99.
På flygmuséet finns idag ett 15-tal flygplan och är ett av
landets största flygmuséer. Här finns idag också Östersunds
Segelflygklubb.
Det finns en hel del hantverk och småindustrier i Optand. Inom
bilbranschen möter oss Optands Bilelektriska.och åkeriföretag.
Ett intressant företag är DEsolver, som utför
avancerade elektroniska datoriserade lösningar inom tågbranschen.
Optand fick sin första affär 1899.
Fäbodarna har i Optand haft stor betydelse för bönderna. Främmerbodarna
anlades under 1800-talet. Boskapsskötseln har varit byns huvudsakliga näring.
Genom lagaskiftet förändrades byns ägostruktur. Liksom i Ope och
Torvalla finns idag en stor sommarstugubebyggelse i Optand. Under
1800-talet fanns i Optand många
fältmusikanter. Även idag flödar musikintresset.
I Optand blandas gammal och ny bebyggelse. Den gamla bykärnan ger ett
gediget burget intryck med sina storslagna gårdar. Optand är idag dock
mest känt genom sitt flyg och lottamuseum och företaget Desolver, som
satt Optand på världskartan. Optand har också brunkullor
i stor mängd. Främmerbodarna, ängsmarker och hägnader utgör
pittoreska inslag i Optand liksom de många torpen. I bykistan
finner vi en snöplogklubba, som visar, att de två byarna Ope och
Optand haft gemensamt snöploglag alltsedan 1862.
Åter till UNIKA
BYAR I BYGDEN
Åter till STARTSIDAN
|
