|
Östersundet
var ej så okänt som många skulle tro. Här gick den gamla landsvägen
fram. Här delades vägen, så att en väg gick västerut till den gamla
bygden Sem i Ås, den andra till Frösön och den tredje
till Lit. Historiskt är vägen dokumenterad redan under vikingatiden
genom runstenen, som berättar om ett brobygge.
Frihetstidens hembygdsforskare förlägger stenens resande till året 1076.
Det skall enligt Erik Tryggdahl i hans jämtlands-
beskrivning ha skett under konung Inge den äldres
regering av hälsingehövdingen Östmader Gudfasts son.
Här fanns ett berömt hov. I Odensala dyrkades Oden i en
tempelsal. I kulten når vi den gamla religionens centralområde. I Asaläran
var Oden den viktigaste guden. Elias Wessén anser, att Njord,
Frö och Freja representerar ett äldre skikt än Oden och Tor.
Det kan betyda, att Odensalabygden i skiftet mellan hedendom och
kristendom varit stor och betydande. Under katolska tiden fanns här ett
kors vid den s.k. Tavelbacken, där pilgrimerna vilade.
Odensala är under medeltiden en stor by. Den förste kände bebyggaren
är Jens i Odhinsal, som nämns år 1410. Han är en av
jämtlands rikaste män och
borgar för Jämtland till ärkebiskop Henrik i Uppsala. År 1568
var byn den näst största i Jämtland efter Klövsjö. Fornlämningarna
i området antyder bebyggelse redan i förhistorisk tid.
Gravfältet i Odensala
består idag av nio säkra gravhögar. En av dem är av betydande
storlek, ca 20 m i diameter och ett par m
hög. År 1896
hittades vid odlingsarbete två bronssmycken, s.k. ovala spännbucklor,
som dateras till 900-talet. Ovala spännbucklor är vanliga fynd i
vikingatida kvinnogravar. Gravarna i Odensala tillhör därför med största
sannolikhet yngre järnåldern.
På en karta av Jeremias Rosch från 1716 finns vid “Ferjsundet
till Brunflo” ett skanstecken. Skansen var belägen på nuvarande
residenstomten och försedd med jordvallar cirka 17 m långa för att
skydda framträdande fiender från Frösön.
År 1710 - 12 uppförs en bro på pålar.
Den raseras flera gånger men återuppbyggs.
GUSTAVS
III:s Östersund
Dokumentet från 23
oktober 1786 undertecknat av Gustav III anger, att staden
skulle inrättas vid Storsjön på det därtill gränsande i Brunflo
socken belägna skatteavradslandet Östersund tillika
med hemmanet nr 6 i Odensala by. Här låter Gustav III anlägga en stad
under namn av ÖSTERSUND. Staden skulle vara grundad allena på
handel, fabriker, hantverkerier och fiskerier samt på sjöfart.
Den skulle sortera under landshövdingen och kronobetjäningen i
orten samt i det som rörde justitiemål under närmaste häradsrätt. Det
var Brunflo häradsrätt och uti kyrkoväsendet under Brunflo
församling intill dess borgerskapet fick styrka att bygga egen
kyrka och anställa präst.
Platsen för den nya staden blev således vid Östersundsbro
även kallad Odensalasundsbro. Den som fick uppdraget att
kartlägga området och upprätta den nya stadsplanen blev lantmätaren
Johan Törnsten.
Johan Törnsten var en kunnig, duglig och vetenskapligt bildad ämbetsman.
Han utförde sitt uppdrag på
ett förtjänstfullt sätt. Han blev förutom den nya stadens planläggare
också dess förste styresman.
|
|
Det är något
storvulet över Torvalla. Åker man gamla Brunflovägen från Östersund
mot Brunflo skymtar efter den gamla stadsgränsen söder om landsvägen
en bördig by med storslagna två våningsbyggnader. Det storvulna
ligger i bygdens rena linjer och de gårdsbyggnader, som är anlagda
uppe på åsen, som löper parallellt med E 14. Pampiga entréstolpar
leder ner till präktiga gårdar från 1800-talet. Här bodde ofta flera
generationer på samma gård.
Byn Torvalla är idag den bäst bevarade i Jämtland med allt vad som hörde
till en gård i forna tider. Gårdarna har smedja, bryggstuga, humlegård,
ladugård och visthus som loge och härbré och framför de pampiga
entréerna storslagna trädgårdar konstnärligt anlagda.
Jordbruksförutsättningarna är mycket goda. Åkermarken tillhör den bästa
i länet. Förekomsten av odlingsrösen och fornlämningar vittnar om
att den bästa odlingsmarken i sydvästsluttningen är bruten redan under slutet av
vikingatiden. Området representerar den gamla kulturbygden kring Storsjön.
Åkerarealen uppgår till ca 100 hektar uteslutande betecknad som värdefull
för jordbruket och väl hävdad.
I Torvalla by finns tre stycken väl bevarade 1800-talsgårdar på
rad, som är
byggnadsminnesförklarade:
Olle Perssons gård, f.d. Edholms i Torvalla,
Kristianssons gård med sin vackra trädgård och Wiiks gård
Torvallas torpbebyggelse är mycket
gammal. Redan på 1740-talet dyker det första torpet upp på Torvalla
nr 1. I husförhörslängden från 1838-1848 finns sju torp registrerade.
Den övre delen av Torvalla har annan karaktär.Landskapet är flackare.
Åkerarealen är 90 hektar. Torvalla
har på 1980-talet fått ny bebyggelse i tre nya områden - Fjällmon,
Skogsmon och Ängsmon. I området
finns två kyrkor - Heliga Ljusets kyrka, invigd 1988 och Ängsmokyrkan,
invigd 1997. Här finns två högstadieskolor och intressant konst som
anknyter till den fornnordiska sagan.
Torvalla har ett intressant industriområde liksom ett stort fäbodområde
- Främmerbodarna. Namnskicket i Torvalla är märkligt
med gamla släktgårdar som Findgården och Högen ägda av Broddesläkten.
Torvallas förste kände bonde är Helge Hvass
nämnd 1433 I
Torvallaskogen längs pilgrimsvägen från Kyrkås möter oss namnet Gräfsåsen,
där en s.k. hittingskyrka skall ha funnits. På gränsen
mot Odensala möter oss namet Hackset, i betydelsen
utmarksäng, slåtter
Åter till UNIKA BYAR MED BEBYGGELSE
Åter till STARTSIDAN |
