Gården Kloxåsen

Den första uppgiften vi möter om Kloxåsen under medeltiden återfinns i ett brev daterat Sunde 21 november 1428(DN III 697).  I detta kungörs, att Tivad Olavsson med sin mors samtycke har sålt sin moders gård Kloxåsen i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jamtska mark(Bull s.84) och en mark i skeytingafé; skötselavgift. Säljaren Tivad Olavsson är son till en tämligen okänd Olav och Helga Tivadsdotter, som bör ha varit änka redan 1418(DN III 637). Hon säljer då halva gården Götatand (Gottand) i Lockne till Olav Joansson och som fortfarande lever 1428. Hon är den med säkerhet förste kände ägaren av Kloxåsen. Namnet Tivad förekommer sällan. Helga bör sannolikt vara syster till Tillog Tivadsson, som nämns 1413, 1418(JHD 159) och 1420(DN VI 384, V 535), sannolikt identisk med jämtlands lagman Tillog, 1412 (DN III 609) och Tillog i Östnår, 1410(JHD 145) 1428, 1435(DN III 693, 730) och dotter till Tivad i Vestanö, Norderön, som levt 1410(DN XVI 60), då som en äldre man. Tivad Olavsson nämns endast 1430(DN III 705). En son till honom synes vara Bengt Tivadsson, som nämns i ett brev 1441(DN III 766). En namnlik Håkan Laurensson blir lagman i Jämtland efter Tillog 1413 och verkar till 1436.
Sigurd Jonsson(Joansson), som köper Kloxåsen 1428  bosatter sig där. Han nämns som ett vittne vid försäljningen av gården Viken i Näs till en Sigurd Vigarsson. Denne synes vara besläktad eller svåger till honom(DN III 763). Han dör 1447, då Sigrid och Gudlaug Sigurdsdöttrar med sina män 2 oktober detta år(DN III 795) erkänner, att de har mottagit sina arvslotter efter fadern Sigurd i Kloxåsen av sina bröder Joan och Halvard Sigurdssöner. Döttrarna får vardera 24 mark. Sigrid Sigurdsdotter är 1447 gift med Martin Torgautsson, identisk med Martin Torgautsson i Östanår/Östnår i Hackås sn/. Han nämns i många brev från mitten av 1400-talet. Hans släkt återfinns på Östnårsgården, som har en synnerligen intressant historia alltsedan 1300-talet(Jon Parter och sockennamnet Hackås/Sven Schylberg/). Enligt den lokala traditionen låg gården på åsen öster om ån före digerdöden. Den skall under medeltiden brunnit ned och efter branden flyttats till den plats, där den finns idag. En liknande brand inträffade 1921, då granngårdarna i Billsta brann ned. Till Östnårsgården, även benämnd Fridzstadum, knyts lagmannen Halvard, 1303 och hans dotter Kristina gift med riddaren Nils Halstensson. Kristina Hal- vardsdotter är av en rik och förnäm släkt i Jämtland med gårdar i Hackås; Östnår och Våle samt Häggen i Oviken.( 1348 JHD 72, Häggen 1348 JHD 74).
Gudlaug Sigurdsdotters man Andres Toresson är möjligen den, vars släkt knyts till Djule, Side, Böle och Björnön(DN III 686, 692, 709 XIV 71), men även Sillre i Borgsjö och således en son till Tore Friggeson, som köper halva Hovdsjö 1417.
Bröderna Joan och Halvard Sigurdssöner  synes ha bott samman på gården Klox- åsen. I ett brev daterat 9 november 1449(DN V 530) upplåter Torkel Jonsson, bosatt i Hälsingland alla sina fordringar på  denna gård till dem. Torkel bör då ha hört till Tivad Olavssons släkt. I ett brev från 30 mars 1456 säljer Halvard sin halva del av gården till sin bror Joan för 44 jämtska mark(DN III 833).
Halvard är 1465 vittne i ett av broderns utställt gåvobrev(DN III 870). I ett brev från 1488(DN III 964) nämns en Sigurd Halvardsson i förbindelse med ägarna av Kloxåen och Östnår. Sannolikt är denne en son till Halvard.
Joan Sigurdsson blir som nämnt 1456 den ene av ägarna till Kloxåsen. På gården utställer han 10 augusti 1465 ett gåvobrev till sin dotter Margrete Joansdotter och hennes man Laurens Sveinsson, i vilket han ger henne halvparten av all sin egendom i jordagods och pengar förutom de 30 mark, hon tidigare fått i hemgift.
Förutom Margrete har Joan Sigurdsson en son Vigar Joansson, som dog som barn, sannolikt redan  före 1465 och en dotter, vars namn vi icke känner och som dör före 1510. Hon är gift med en Olav(Olov) i Viken(Näs sn), som hon får två söner med. Detta framgår av ett brev daterat 14 april 1510(DN XIV 233) i vilket Margrete Joansdotter  i Kloxåsen  kungör, att hon av sina systersöner Sten och Sigurd Olavssöner mottagit ett kvarnställe, en notvall i bäcken i Viken och 3 mark i pengar för det krav hon hade på dem i arvet efter avlidne brodern Vigar (JHD 331). Hon är  tveksam om vem arvet rätterligen tillhör, varför hon ger pengarna till Gudsberga kloster i Husby sn i Dalarna.  I ett annat brev av samma datum (DN XIV 234) bekräftar bröderna överenskommelsen på denna gård.
Laurens Sveinsson, som efter sin svärfar måste ha ägt flera gårdar förutom hela Kloxåsen, bodde där i över 50 år. Han synes ha varit en av de rikaste och mest betrodda männen i Jämtland. Han nämns i en mängd diplom som lagrättsman, vittne och i en mängd brev med sitt sigill( DN XIV 157, 168, III 964, XIV 316, XIV5, III 1046,XIV 236, 237, 240, 248 och 253). Stora egendomsköp vittnar om stort välstånd, som sannolikt kan hänföras till, att han är en av de större skinnexportörerna i Jämtland. Skinn är jäm- tarnas viktigaste exportartikel. Skatten erlades i skinn. Skinnhandeln skaffade dem pengar och gör det möjligt att köpa varor från utlandet. I Erik av Pommerns rättarbot från 1420 utgör skinn det viktigaste betalningsmedlet och anses ha varit det sen äldre tid. Visserligen anges i den överenskommelse, som kom till stånd 1303 mellan jämtar och norska kronan, att korn och smörtionde utgjorde en väsentlig del. En viss förskjutning sker under 1400-talet. Jakten på älg och andra djur, som ger mat till den dagliga hushållningen är viktig, men vi ser i diplomatariematerialet att handel med älggårdar förekommer. Bull(Fornvårdaren 1927, s.156) anser dock, att den jakten är i en helt annan klass än jakten på hermelin och mård, ekorre, varg och andra djur med värdefulla skinn. Det framgår också av de norska tullhandlingarna till England. Av köpebreven ser vi också att kontanta pengar spelar en stor roll i Jämtland. Den ena gårdshandeln efter den andra görs upp i pengar, jamska mark eller silver. 
Laurens tillhör en framträdande släkt i provinsen, men hans närmare släkt känner vi icke. Vid hans första gårdsköp är det dock en omständighet, som ger en antydan om detta. I ett brev utställt i Bergen 24 maj 1470(DN XIV 107) kungör två av hans vänner, att Joan Gregorsson, som låg på sjukhuset där, erkände att han av sin vän Sigurd Arnulfsson hade uppburit 40 jamtska mark  för gården Skute i Näs socken i Jämtland, som Sigurd hade sålt för honom till Svein i Toresås och Laurens i Kloxåsen. I själva köpebrevet på gården, som också finns bevarat av den 26 mars 1471(DN III 889) kungör den nämnde Sigurd Arnulfsson, att han för sin vän Joan Gregorsson hade sålt Skute till Laurens i Kloxåsen för 43 mark. Här nämns Svein i Toresås icke. Det kan betyda, att han varit Laurens far och, att denne dött i tidsrummet mellan de två brevens tillkomst. Vad Skute angår, sägs det att Sigurd Arnulfsson själv har ägt halva gården, men sålde sin andel till Gregor Sigbjörnsson, Joan Gregerssons far enligt brev av 19 februari 1441(DN VI 487). I ett brev daterat den 10 april 1477 erkänner han, att han emottagit 4 alen kläde och en gryta som ersättning(sone) för sin arvsrätt till gården. I ett brev 1533 sägs det slutligen, att hans söner Nils och Joan Sigurdssöner uppburit  2 mark av en av Laurens söner för sin arvsrätt(DN XIV 725). Skute blir sedan liggande under Kloxåsen och nämns icke mera som egen gård.
Laurens Sveinsson köper också enligt brev av den 9 augusti 1514(JHD 360,DN XIV 256) gården Berge i Lockne socken av Nils Olavsson för 100 mark silver. Slutligen köper han kort före sin död gården Hovdsjö i Revsunds socken av Sivert Sigridsson i Ryss. Denna försäljning stadsfästes av Christian II i ett brev av 16 juni 1517 (DN III 1075). Gården är därför  en kronans gård.
Laurens avlider i början  av året 1516. Han är då i 80 års åldern. Han har 9 barn, 4 söner och 5 döttrar. En av sönerna, sannolikt den äldste, dör före fadern, men har flera barn. I ett brev av den 9 juli 1516(DN XIV 263) kungör Laurens döttrar, att deras bröder har gottgjort  dem arvet efter fadern med 5 mark i pengar till dem vardera. Alla döttrarna är gifta. Deras män  nämns icke. Vi känner dem ej med säkerhet. Laurens Sveinssons gårdar blir först år 1528 skiftade mellan hans söner och sonsöner. Barnen är följande:
I.Ingeborg Laurensdotter i Bjärme, Näs, 1516. Hon eller systern Lucia synes ha                        varit gift med Jens Andersson i Bjärme. Denne Jens är sannolikt en son till Anders Ketilsson i Bjärme, 1494 - 1531, gift med Kerstin Jensdotter av Billstaätten. Anders Ketilsson är son till Ketil Jonsson Bjerme, 1433-77, son till Jon i Bjerme. En broder till Jens synes vara Erik, som blir prost i Jämtland och bosatt i Oviken. Carl Wangby, som skrivit en intressant avhandling om prosten Erik Andersson, antyder, att denne enligt Bull och Hasselberg skulle kunna vara en son till Anders Ketilsson i Bjärme. Olof Holm är av annan uppfattning. Mycket talar ändock för att prosten Erik Andersson är en broder till Jens, bl.a. att denne kom att studera i Rostock, där även hans släktingar från Billsta tidigare hade studerat liksom förbindelserna med Kungsnäs och Hamar.
Anders Ketilssons hustru Kerstin är syster till Ingrid, gift med brodern till Anders, Jens Ketilsson, bosatt på gården Billlsta i Hackås. Systrarna har även en syster Karin gift med Per Kämpe i Hälsingland  och en bror, biskop Karl Jensson i Hamar.(Schylberg JÄMTEN 1993) Fadern  är Jens Karlsson, broder till riddaren Örjan Karlsson i Hov, Hackås, sannolikt gift med en dotter till Karl Pedersson på Solkastadha i  Hackås, d. 1430.(”hic iacet Carolus MCDXXX die S:t Sopiae”)(JHD 2251438)(nuv.Hov                            
 2). Fadern till Örjan och Jens är kyrkoherden Karl Örjansson i Hackås, d. 1434. Denne köper Våle i Hackås 1427.
Gravstenen efter denne berättar “Hic jacet Carolus Georgii haere de Håff et   Billstad etc. qui obiit A:a 1434.die.” Denne är således ägare till gårdarn  Hov(nuv Hov 1) och Billsta. Systrarna tituleras  hustru Ingrid och hustru Kerstin, vilket ger  en antydan om, att de tillhör adeln. Hustrun till Jens på Billsta synes vara en dotter till Torsten Skeldulvsson på Kungsnäs i Näs, men med säte på gården Koferstad på Toten, nära Hovs kyrka i Hamar, där sedermera Karl Jensson blir biskop.(JHH I,s.304).                   
 Det är att märka, att vapnet på Billsta grenen är spegelvänd och en slags förenkling av riddaren Nils Hallstenssons vapen. Vi påminner oss, att Nils Hallstensson var gift med Kristina Halvardsdotter, dotter till lagman Halvard, ägare av Östnårsgården och Våle i Hackås.
DN XIV 604. Dessa är granngårdar till Billsta och Hov. I brev från 1438 uppräknas som Karl Pederssons barn Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Det är att märka, att i brevet står söner och mågar, vilket tyder på att några av barnen ej är Karl Pederssons utan ingifta med döttrar till honom. Karl Pedersson är ägare till gården Solkastadha, nuvarande Hov 2, medan den andra Hovsgården, som gränsar till Billsta har beteckningen Hov 1, där riddaren uppges ha bott. Den enda kunskap vi har om Karl Pedersson är hans köp av gården Solkastadha år 1394,  undertecknandet av skuldebrevet 1410 och texten på gravstenen 1430.
II. Lucia Laurensdotter i Bjärme, 1516.
III. Margrete(Margit) Laurensdotter i Gällsta på Norderön, 1516.
IV. Katharina Laurensdotter i Valla på Frösön, 1516.
V. Sigrid Laurensdotter i Optand, Brunflo, 1516. Gift med Gudmund Jonsson i Optand, där släkten kan följas vidare. Sonen Lasse Gudmundsson synes ha haft minst två söner, Carl och Gudmund Lauritsson. I rannsakningsprotokollet för 1613, anser rätten, att deras gård bör delas i två gårdar. Carl bör svara för 3 tunnor och Gudmund för 2. Arrendet för gården blir 7 ½ mkr 7 skilling. Olof Gudmundsson, son till Gudmund Lauritsson, är tolvman och blir en av jämtlänningarna som undertecknar fredsdokumentet vid freden i Brömsebro 1645.

I  1676 års jordebok är Gudmunds gård öde, men 1683 upptas denne ånyo som ägare till gården, liksom Lars Persson, son till Peder Larsson 1645 och ättling till Gudmund Jonsson som de största jordägarna i Optand. En intressant person i denna släkt är Sven Olofsson/Olsson, f. 1822. Sven var  en stor humorist. Frikyrkorörelsen har haft ett starkt fäste i Optand alltsedan 1850-talet. Genom Sven Olofsson kanaliserades den jämtländska baptismen kring Östersundsområdet. 1856 döptes han  som den förste på baptistiskt vis i Storsjön. Sven Olsson var farfarsfar till Olof, Märta och Erik Svensson i  Optand. Vi kan således följa denna släktgren fram till nutiden. Den nuvarande ägaren av gården är f.disponenten på Gusta i Brunflo  Ivar Svensson. (Brunflobyg         den Årg. 54, 2003). 
       

                              Optandsgrenen, Brunflo                                    

                   Sigrid Laurensdotter gift med Gudmund Jonsson
                         _____________________________________________
                                                             !                                        
                                          Lasse Gudmundsson
                          ______________________________________________

                      !                                      !                                      !
            Lars Laurentsson        Carl Lauritsson           Gudmund Lauritsson 
                      !                                                                             !
            Peder Larsson,1645                                Olof Gudmundsson,       
                      !                                                       Tolvman 1645     
             Lars Persson                                                         !
                      ! 

                                         *****************

VI. Svein Laurensson är död före fadern. Med sin hustru, som är från gården Månsta i Näs har han minst tre söner. I ett brev av den 2 februari 1528(DNXIV 613) kungör Sveins bröder, att de har skiftat arvet med sin brorson  Olof  Sveinsson och dennes bröder, och att det då tillfallit dem Berge, 5 skinn, Yttergården i Skute, 2 skinn; en tredjedel av Hovdsjö och Torkilsmyr.
År 1536 köper Olof tillsammans med sina farbröder Laurens och Karl  hälften  av ett fiske i Hovdsjö av Olof Pedersson i Opne(Ope,Brunflo sn av Skanckeätten) och hans syskon för 6 mark(DN XIV 748). Gården Berge i Lockne blir denna släktgrens sätesgård. I ett brev av 1 februari 1546(DN XIV 826) erkänner Olof  och  hans bror Jens  Sveinsson i Berge, att de har uppburit 6 mark av sina släktingar Morten, Olof och Per Torstenssöner i Månsta i arv från deras modersgård  Månsta i Näs. Fadern är Torsten Ketilsson, f. omkr.1490, ägare till Månsta i Näs sn. Han är son till lagrättsmannen Ketil Olofsson, f.omkr. 1450, boende på Månsta 1 och  gift med Radgerd Mårtensdotter, dotter till Mårten Thorstensson på Månsta, son till Thorsten Skeldulfsson, ättling av Skeldulf  Botolfsson, boende på Månsta 1347. Släkten återfinns på denna gård än idag. Ägaren heter idag Torsten Sköldulf. Gården är Sveriges äldsta släktgård.
(I nor diska bondehövdingars land, Månsta nr 1, Näs socken.  Anor  och minnen. Svenska släktgårdar genom ekler av Sigurd Örjanssgård.), (Löberg,Lars,Torstein Skjeldulvsson og hans närmaste slekt. Christiansen, Per Reidar:Slektskapet mellom Torstein Skjeldulvsson og Morten i Månstad.  Norsk Slekthistorisk Tidskrift. Bind XXXIX)
Olof Sveinsson lever ännu 1553. I ett brev  år 1553(DN XV 634) kungör 6 män, att förlikning skett  mellan honom och Olof Jonsson i Berö(Börön), Lockne sn angående en myr på Bergeskogen, sannolikt den tidigare nämnda Torkilsmyren, som den sistnämnde  ansåg sig ha hävd och arvsrätt till. Vittnena intygade, att myren varit pantsatt, men  nu var inlöst av Laurens i Kloxåsen, varvid Olof Sveinssons egendomsrätt till den blir fastslagen.
Laurens(Lasse) Olofsson i Berge nämns i brev år 1559, 1562, 1572 och i tiondelängden för år 1566 jämte Marit och Kerstin Olofsdöttrar. De säljer år 1572 med sina mäns samtycke en fjärdedel av östgården i Berge(JFT III, s 119). Sannolikt är de Olof Sveinssons barn. I ett brev av den 7 september 1562  (DN  XVI 702)erkänner Kjell i Opne(Ope) att han sålt hälften av ett fiske i Gedsjöån i Hovdsjö till Lasse Olsson i Berge och Erik Olsson i Kloxåsen för 20 mark. Det       rör sig sannolikt här om den andra hälften av det tidigare nämnda fisket. I länsräkenskaperna från början av 1600-talet nämns bland brukarna  en Jens Laurensson i Berge. Han är son till Laurens Olofsson. År 1632 får vi upplysningar om, att Berge är salige herr (Kyrkoherden) Peder Anderssons (Drake) i Brunflo arv. Vid Lockne skatteting år 1572 beseglar  herr Anders i Brunflo ett köpebrev, varigenom Märit och Kerstin Olofsdöttrar  med sina mäns samtycke        försäljer Östgården i Berge, Lockne sn(DN 15n.667,  673, 682, 701, 728, 732. JFT Bd 3, s.119).  Sonen  till herr Anders Peder Andersson, 1581-1628, är gift med Anna  Olufsdotter.  Efter hans död ingavs till danska regeringen en supplikatz om skydd för gården Berge, som var kyrkoherden Peder Anderssons "rette  uförbrötne odel", som man ville avhända honom.(Härnösands Stifts Herdaminne I, s.155 f.)

                              Bergegrenen, Lockne
                            Svein Laurensson g.m. en  dotter                                                                                                  till Torsten Ketilsson i Månsta, Näs sn.
                                                                           !
                                           -------------------------------------------------------
                                                     Olof Svensson  -  Jens Svenssom
                                                             !
                            --------------------------------------------
                            !                                !                              !
                   Laurens                            Marit                     Kerstin
                            !                                               ?
                         Jens                                Andres Peder Andersson(Drake) 
                                                                                                                                                                                                                    

VII.Laurens(Lasse) Laurensson i Åsan är 1516 bosatt på gården Åsan i Näs socken. Han nämns senare i ett antal brev som lagrättsman, vittne och sigillbeseglare (DN XIV 393, 444, 560, 674, 715, 744, III 1153). År 1528  blir Laurens Sveinssons gård skiftad mellan arvingarna. Vad sonsonen Laurens ärver sägs icke uttryckligen, men det synes ha varit delar av  Kloxåsen, Skute och Hovdsjö, möjligen också Åsan, om han icke var ingift i denna gård.                        Laurens  gör ett skifte  med sin bror Karl. I ett brev av 1538(DN XIV 767) erkänner han att han med sin hustrus och alla sina söners samtycke har förlikt sig med denne, om det gårdsbyte de hade gjort, som hans hustru och söner hade varit missnöjda med. Laurens fick nu som kompensation(god vilja) 8  mark i pengar. I brevet nämns sonen Erik Laurensson i Hovdsjö.
I tiondelängden för 1566 nämns en Siord i Hovdsjö, som sannolikt är hans son.
I Länsräkenskaperna 1610 och 1624  nämns Svein Siordsson på gården. 1542 nämns en Jon Laurensson. I  början av 1600-talet brukas gården av Lasse Jonsson och Nils Karlsson. Den sistnämnde nyttjar också en del av Kloxåsen.

* Många intressanta personligheter i dagens Jämtland härstammar från denna gren.

VIII. Karl Laurensson i Kloxåsen.
Karl Laurensson i Kloxåsen hade som tidigare nämnts övertagit Kloxåsen redan 1515  tillsammans med sin bror Jon. År 1528 erkänner Laurens i Åsan, Jon i Överbyn och Jens i Bjärme som ombudsmän för Svein Laurenssons barn, att de har skiftat med Karl på följande sätt. Yttergården i Kloxåsen , Skute 1 skinn och en tredjedel av Hovdsjö. Som tidigare  nämnts var han år 1515 med på köpet av ett kvarnställe i Bölesån och år 1536 på köpet av fisket i Hovdsjö liksom han år 1535 måste ut med 2 mark i böter till Nils och Jon Sigurdssöner för deras odalsrätt till Skute. År 1538 skiftade Karl Laurensson gården 1 mellan sina barn, söner och döttrar(DN III 1153). Döttrarnas namn och antal nämns ej, men de får 50 mark vardera och dessutom 2 mark av sonen Olof  Karlsson, som skulle behålla hela Kloxåsen och underliggande gårdar mot att han försörjde fadern så länge han levde. Karl har  förutom  Olof minst två söner,  som blir präster, kyrkoherden Mogens Karlsson i Undersåker och kyrkoherden Jens Karlsson, som nämns, 1537(DN XIV 760) och  som efter titeln måste ha varit präst, utan att det upplyses var han tjänstgör. I Brunflo upptas åren 1504-08 en kyrkoherde Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I      Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i  årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala). Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I)
Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859,  XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans  med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan  Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter     denna uppgörelse  ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till  hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson,  men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan.
På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och  brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar.
Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens  Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet.
Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med  förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens  Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson  har fått sitt förnamn och  tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir  kyrkoherde först i Ramsele och sedan i
Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset  introderade  adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd  1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Från honom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i  Rödön 1619  och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna  har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson  och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och  barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits,  präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611.      
Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof  Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut.  Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar  Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans  Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild  Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde     till Tuna i Medelpad(Hasselberg )
 

                                       Kloxåsengrenen, Näs
                                                 Karl Laurensson
                                                     Karl Laurensson
                     ________________________!_________________
                      !                         !                 !                 !                 !
                      !                        !                   !                 !                 !
                    Olof            Hr Mogens     Hr Jens        *-dotter       *- dotter
                       !                        !                   !                 !                 !
                      Erik         Blixgrenen** 
                                                         --------------------
                                                         !                      !                                    
                                                        Karl        *.....-dotter 
                                                          !
                                          ------------------------------
                                          !               !                  !
                                      Nils            Sara           Ingeborg
     
                                               

** Henning Sollied redovisar utförlig sammanställning över Blixarna i sin artikel. En livlig  diskussion har på Internet förts åren 2002-2008 om Blixgrenen.
IX.Jon Laurensson i Överbyn synes tillsammans med brodern Karl före faderns  död ha övertagit Kloxåsen. I ett brev av den 14 april 1515 säljer Faste Tomasson och Gertrud Jensdotter på sina barns vägnar  det yttre kvarnstället i Bölesån (Ope i Brunflo) till Karl och Jon Laurenssöner i Kloxåsen för 20 öre(DN III 1064) Snart efteråt flyttar Jon till gården i Överbyn i Brunflo(nuvarande Marieby) socken. Här bor han år 1523, då Jens och Erik Amundssöner i Flatnor i ett  brev detta år(DN XIV 394) säljer fjärdedelen av ett fiske i Pån i Tunvågen till         Jon i Överbyn för 5 mark. I likhet med bröderna tycks Jon ha varit en framstå ende man i sin bygd. Han nämns ofta i diplomen fram till 1553(DN XIV 391, 393, 556, 606, 641, 643, 667, 672, 694, 715, 732, 744, 756, 761, 767, 770,  778, 799, 815, 843, 844, XV 556 och 623).  Han är  kort därefter död i hög ålder. År 1556 nämns Olof Jonsson i Överbyn(DN XV 660) och 1559 Erik Jonsson i Överbyn(DN XV 686), som bör vara hans söner.
Olofs hustru är Ingegerd Laurensdotter i Överbyn. I brev av 13 augusti 1553  (JFT VI,s.155f) erkänner hon,att hon sålt sin  arvedel  och odalsrätt till Grytan  och Singsjön till sina systrar Karin och Agnes Laurensdöttrar i Grytan för 46 mark. I brevet omnämner hon sin svärfader Jon i Överbyn. I tiondelängden 1566 uppförs på gården Erik Jonsson och Ingegerd. I slutet av 1500-talet förekommer Jon Olofsson i Överbyn och år 1624 en Olof Olofsson. Under nordiska sjuårskriget 1563 - 1570 förverkades halva gården genom att ägaren flydde till Norge. Gården utarrenderades till änkan Ingiel/Ingegerd, som skattar för den. Gården kom sedan att delas i två gårdar, varvid Jon Olofsson skattar för 4 tunnor säd. Den andra gården brukas nu av Erik Pederson, son till kyrkoher den i Brunflo Peder Andersson. Denne sändes som kunskapare till Sverige. Han fördes till fångenskap i Ryssland, men lyckades återvända och fick på 1630-talet skattefrihet på sin gård, som nu låg öde.

                                    Överbygrenen, Marieby       
                                      Jon Laurenson
                                        !
                                            -----------------------------
                                   !                                !
                                 Erik                       Olof Jonsson g.m. Ingegerd Laurensdotter, dotter
                                                               till Lars Jen/on/sson, vars farfar är Olof 
                                                               Gudmundsson, son till Gudmund Asmundsson
                                                               kyrkobyggmästare,nämnd 1410 och son till
                                                               Asmund Lang 1371, på Grytan i Brunflo sn.
                                                               Gården är Brunflobygdens största gård.
                                                                     !
                                                       -----------------------
                                                       !                         !
                                                     Jon                   Olof
                                                       !                         ! Se Brunflobygden Årg. 31 1979
                                                                                   och 60, 2009  Från Medeltida
                                                                                    landvärn till ryttare och dragoner.
****************************************************************************
                                                                                                                                                                               

Hovdsjösläkten är således en gren av Kloxåsen - Blixsläkten, som kommer till Hovdsjö. Genom att utgå från Hovdsjögårdens äldste kände person Håkan Jönsson finner vi ytterligare några pusselbitar, som förklarar varför Kloxåsensläkten kommer till Hovdsjö. Vem var Sigurd i Ryss?                                                   
 En sammanställning av Hovdsjögårdens första ägare upplyser oss om följande:

1417                                Håkan Jönsson
              Kyrkopräst i Torsåker, Ångermanland, (MÄU 1417:38)
1417/1418       *Håkan Jönsson. ½  Kungl. brev         *Thore Friggesson, ½ Hovdsjö
                                                                                              genom byte av Sillre, som Håkans
                            Håkans hustru säljer till                    !       söner Hans och Mikael får.
                             Sigurd Sigurdsson                           !         Gud hans själ.
                                          !                                        !
                                          !                                        !                                                                                
                                          !                                        * Anders/Andres Toresson g.m.
                                          !                                          Gunlög Sigurdsdotter

                                                  Olav/ f
                                                       !
          ---------------------------------------------------------------------
          !                      !                      !                    !                       !
1447  Erik              Lars               Jöns                *--------+          *-------+
                                                                               g.m. Björn        g.m. Sigurd Östensson

         Erik, Laurens/Lars och Jöns är bosatta i Djuped, Ångermanland.
                 Laurens synes vara gift med Olof Buks dotter.
 

1476                            Laurens hävdar sin rätt till Hovdsjö gentemot Sigurd Sigurdsson.

1480                  Laurens/Lars, Jöns och Sigurd Ötensson avstår
                                      bördsrätten till Hovdsjö.
                                   I brevet ingår skötselavgift.

                                           Biskopsbrev.
                                   Sigurd Sigurdsson i Ryss
                                   Sigurd synes ha arv i Alsen.
**************************************************************************

Två brev från 1420-talet ger oss ytterligare en viss hänvisning.Håkan Jonsson synes ha haft minst fyra, kanske fem söner,  Olf, Erik, laurens och Jöns samt möjligen Sigurd.  Tre är bosatta i Djuped i Ångermanland. Olf synes vara identisk med Olaf Håkansson i Risselås.
                                   

                                                          Jöns
                                                              !
                                                 Håkan Jönsson
                                                          g.m.  ?
                                                               !
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
!                                 !                                !                            !                                        !
Erik                       Hans                        Mickel                    Olaf                             Sigurd
                                                                                                 !
                          ----------------------------------------------------------------
                        !                  !                   !                   !                        !
                    Erik              Lars            Jöns            *g.m.                 * g.m.
                                                                                  Björn             Sigurd Östensson