Socken är ett ord, som kommer av det tyska ordet suchen. Här i Norden har det använts för dem, som sökte sig till samma kyrka och det område man bodde i. Numera motsvaras socken av vårt ord församling, vars gränser ofta sammanfaller med socknens. Vissa socknar är äldre än andra och kan vara hedniska, förhistoriska.

Vårt namn Brunflo, de Brunflo 1315-1319, JHD I 22,23, som namn på socknen synes vara från hednisk tid, dvs. tillkommit före kristendomens tillkomst här i Brunflo. Den hedniska källan har således övertagits av de kristna. Kyrkan byggdes på marken inte långt från källan. Området mellan gården Södergård och Lövberget är en sträcka om 500 meter. Det utgörs av en ås med ett stort antal gravhögar, vars fynd antyder, att här förutom köpmansgården Södergård funnits ytterligare en gård under vikingatiden. Namnet har gett upphov till namnet Södergård. Bygden har vid sekelskiftet 1200 varit ett brohuvud för kyrkan i Jämtland. Ärkebiskopens Södergård i Brunflo kan tyda på att en maktstrid ägt rum för att komma i besittning av centralgården, vars namn varit Brunflo, NB 83 1995, samtidigt som den norske kungen ville garantera lagmansgårdens ställning genom arrangemanget med sigillet på granngården Vamsta. I en förteckning över kronogodsen i Jämtland  från 1565 uppges, at kungen ”aff ålder äger en gård Wanstad”. Denna maktstrid bör ha ägt rum redan på 1100-talet före de norska kungarnas maktkonsolidering och i anslutning till Östman Gudfastssons missionsverk. Intressant är att en Gudfastegård finns i Brunflo under medeltiden. Bygden Brunflo betecknas under detta skede  som "österut i Jämtland". Ortnamnsforskaren Per Wikstrand i Uppsala har framfört tanken, att i Brunflo satt en jämtländsk hövding som motsatte sig den nya ordningen och den överhöghet, som den svenske aktören krävde i de maktstrider, som sannolikt ägde rum under slutet av 1000-talet. Namnet Brunflo skulle då ha förmedlats till socknen via ett by eller gårdsnamn.

Till  ORTNAMN  I BRUNFLOBYGDEN

Åter till  STARTSIDAN